Teologi
Allt fler människor idag upplever att ett traditionellt sätt att ”tro på Gud” inte är förenligt med vad de i övrigt vet om hur verkligheten fungerar. Inom denna traditionella teistisk-metafysiska trosförståelse representerar begreppet “Gud” en från människan oberoende god, självständigt handlande och skapande kosmisk makt. Att "tro på Gud" utifrån detta perspektiv innebär att försanthålla existensen av denna kosmiska makt.
Istället för detta sätt att tolka kristen tro vill vi inom Kristen Bortom Gud lyfta fram vad som brukar kallas en existentiell eller icke-teistisk trosförståelse. Enligt det här synsättet är begreppet Gud en symbol som vi aldrig fullständigt kan fånga in och förstå. Framför allt är Gud inte ett väsen eller ett objekt av något slag som existerar så som andra väsen eller objekt existerar, ”Gud” är inte en del av verkligheten skild från oss människor. När vi "tror på Gud" förstår vi det, bland annat, som att vi bejakar en process som strävar mot ett ökat förverkligande av kärlek och förnuft i det mänskliga livet.
Vi har kunnat konstatera att den främsta funktion det teistiska sättet att tala om Gud har kommit att få är definiera vilka som får vara med (de som ”tror”) och vilka som lämnas utanför. Detta upplever vi som djupt olyckligt. Inför de utmaningar som vi människor idag står inför, både gemensamt i världen och som enskilda, behövs det kristna budskapet om kärlek, hopp och gemenskap lika mycket som någonsin. Att fortsätta avkräva människor en form av mental omskärelse leder bara till att evangeliets budskap inte når ut i världen i den omfattning som är nödvändig.
Vi motsätter oss inte att människor omfamnar en teistisk-metafysisk trosförståelse, bara att det förutsätts att är den ”korrekta”. Resultatet av det har blivit att man är välkommen att vara med ”även om man inte tror på Gud”. Problemet med den här ”lösningen” är förstås att de som, likt oss, känner att de visst hyser en genuin gudstro, fast en existentiell sådan, lämnas dubbelt utanför. Vi tror att kristna gemenskaper idag måste vara öppna för båda sätten att förstå vad kristen tro är. Precis som urförsamlingarna öppnade sig för både omskurna och o-omskurna.
För det existentiella, icke-teistiska sättet att förstå kristen tro är på inget sätt mindre äkta. I själva verket så tyder mycket på att det är denna sida av tron som är den bärande och utgör den meningsskapande dimensionen också för det teistiskt-metafysiska förhållningssättet. I Stora Katekesen, en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, skriver Martin Luther till exempel att ”en Gud kallas det, som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till”. Ett av de bästa exemplen på en funktionell, existentialistisk gudsbild.